Kan ett blodprov förklara viktuppgång?

Frågan när vågen rör sig

Vikten går upp några kilo om året utan att något uppenbart har ändrats. Maten ser ut som förut, träningen likaså, och ändå sitter siffran högre. Då kommer frågan: är det något i kroppen?

Det är en rimlig fråga, och den går delvis att besvara med ett blodprov. Det finns en vanlig hormonell orsak och en ovanlig, och båda går att mäta. Utöver dem tar mätbarheten slut ganska snabbt.

Den här texten går igenom vad ett prov kan visa vid viktuppgång, hur proportionerna ser ut, och vad som återstår när provsvaret är normalt.

Sköldkörteln

Hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, är den förklaring som oftast söks och den enda vanliga som ett blodprov fångar.

1177 beskriver symtombilden i två steg. Tidigt blir du mer och mer trött, du fryser lätt och du blir nedstämd. Senare får du torr hud och torrt hår, du kan tappa håret, du ökar i vikt och du får låg puls. Viktuppgången står alltså med, men den står sällan ensam. Kommer vikten utan trötthet, frusenhet och de övriga tecknen blir sköldkörteln en mindre sannolik förklaring.

Tillståndet är inte ovanligt. Internetmedicin anger att primär hypotyreos drabbar 2 till 3 procent av alla kvinnor. 1177 skriver att hypotyreos är vanligt och att många har sjukdomen hela livet.

Diagnosen ställs med blodprov som mäter halterna av sköldkörtelhormon och TSH. Ett lätt förhöjt TSH tillsammans med ospecifika symtom räcker inte för besked. Internetmedicin anger att provet i den situationen bör upprepas efter 6 till 12 veckor, kompletterat med TPO-antikroppar, innan man tar ställning. Behandlingen är läkemedel, i första hand levotyroxin, och de flesta behöver ta det resten av livet.

Att kontrollera sköldkörteln är rutin i sammanhanget. 1177 skriver att läkaren vid utredning av obesitas mäter blodtrycket, tar blodprov för bland annat blodsocker och blodfetter, och kontrollerar hur sköldkörteln fungerar.

Blodsocker och HbA1c

HbA1c visar enligt 1177 hur halten blodsocker har varit under de senaste två till tre månaderna. Provet kallas ibland långtidssocker. Det kan tas när som helst på dygnet, och du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.

Blodsocker ingår i utredningen vid obesitas, enligt 1177, tillsammans med blodtryck och blodfetter. Skälet är att vikt och blodsocker hänger ihop över tid och att ett stigande blodsocker är något vården vill upptäcka tidigt.

Här tar det belagda slut. Vi hittade ingen svensk auktoritetskälla som beskriver insulinresistens som en förklaring till varför vikten har stigit, alltså i den riktningen. Därför presenterar vi inte ett insulinvärde som ett svar på den frågan. HbA1c berättar hur blodsockret har legat under de senaste månaderna, och det är den frågan värdet svarar på.

Kortisol och Cushings syndrom

Kortisol kommer ofta upp i samtal om vikt. Det finns en verklig sjukdom bakom, och den är ovanlig.

Internetmedicin anger att incidensen av Cushings syndrom är cirka 2 till 4 per miljon invånare och år. I symtombilden ingår övervikt och fetma, kopplad till ökad fettansamling på buken, ovanför nyckelbenen och bakom ögonen. Den vanligaste orsaken till kliniskt kortisolöverskott är enligt internetmedicin behandling med kortisonpreparat, alltså läkemedel snarare än sjukdom i binjurarna.

Hur ett kortisolöverskott utreds spelar roll. Internetmedicin anger att det som screeningtest rekommenderas analys av kortisol i dygnsmängd urin, dexametasonhämningstest över natt, eller salivkortisol klockan 22 till 23. Ett enstaka kortisolvärde taget mitt på dagen finns inte i den listan. Kortisol följer dygnsrytmen, och testerna är byggda för att fånga just rytmen.

1177 beskriver samtidigt att kroppen bildar mer av hormonet kortisol vid stress och att kortisol kan öka risken för obesitas och andra sjukdomar. Det är ett annat fenomen än Cushings syndrom, och det utreds inte med samma prover.

Energibalansen

1177 formulerar grunden utan omsvep. Energin som kroppen behöver för att fungera kommer från det du äter och dricker. Kroppen behöver göra av med lika mycket energi som den får i sig. Du ökar i vikt om du får i dig mer än du gör av med.

Det betyder inte att viljestyrka är hela historien. 1177 skriver att personer med obesitas oftast har ärvt många olika gener som påverkar aptiten och kroppens förmåga att lagra energi som fett. Levnadsvanor påverkar vikten, till exempel vilken sorts mat du äter. Att sova för lite ökar risken att öka i vikt. Vid stress bildar kroppen mer kortisol, som kan öka risken för obesitas. Vissa läkemedel kan bidra till att du ökar i vikt. Och övervikt kan ibland bero på hormonsjukdomar som påverkar aptiten och ämnesomsättningen.

Det är i den sista raden blodprovet har sin plats. Provet kan visa om en hormonell orsak finns med i bilden. Ärftlighet, sömn, stress, läkemedel och vad du faktiskt äter mäts inte i blod, och de utgör merparten av listan.

Vad ett blodprov avgör

Ett blodprov vid viktuppgång gör en avgränsad sak. Det kan visa om sköldkörteln arbetar för långsamt, hur blodsockret har legat de senaste månaderna, och hur blodfetterna ser ut. Vid misstanke om kortisolöverskott finns särskilda tester, och de görs inom vården.

Det kan inte väga in sömn, stress, läkemedel, ärftlighet eller kosthållning. Det ställer ingen diagnos på egen hand, och det säger ingenting om hur mycket du bör väga.

Ett normalt provsvar är också ett svar. Det innebär att de mätbara hormonella förklaringarna är avklarade och att samtalet flyttar till vanor, sömn, läkemedel och till det stöd som finns i vården för den som vill ändra sin vikt. Det är ett mindre dramatiskt besked än en diagnos, och för de flesta är det också det korrekta.

Artikeln är allmän hälsoinformation, inte medicinsk rådgivning och inte en bedömning av dina värden. Vid symtom eller oro, kontakta vården.