Kan ett blodprov förklara dina sömnproblem?

Frågan bakom en dålig natt

Alla sover dåligt ibland. Men när nätterna blir korta vecka efter vecka, när du vaknar klockan tre och inte somnar om, börjar de flesta undra om något i kroppen ligger bakom. Det är en rimlig fråga.

Svaret är delvis ja. Det finns ett fåtal tillstånd som stör sömnen och som går att mäta i blodet. De är värda att känna till, eftersom de går att behandla. De är samtidigt ovanligare än de förklaringar som inget prov kommer åt.

Den här texten går igenom vad ett blodprov kan bidra med vid sömnbesvär, och var gränsen går.

Sköldkörteln

Sköldkörteln styr ämnesomsättningens tempo, och de två riktningarna märks på sömnen på olika sätt.

Vid hypertyreos, alltså överfunktion, beskriver 1177 symtomen så här: du svettas och känner dig varm, du sover dåligt och är ofta mycket trött, du har hjärtklappning och hög puls, och du minskar i vikt trots att du äter som du brukar. Dålig sömn står alltså uttryckligen med i symtombilden. 1177 påpekar också att symtomen kan komma långsamt och finnas i månader eller år innan du märker något.

Vid hypotyreos, underfunktion, ser bilden annorlunda ut. 1177 beskriver att du blir mer och mer trött, fryser lätt och blir nedstämd, och att du senare får torr hud och torrt hår, ökar i vikt och får låg puls. Störd sömn nämns inte där. Det som beskrivs är trötthet som inte går över av att du sover. Skillnaden är värd att hålla isär när du försöker sätta ord på dina egna besvär.

Utredningen börjar med TSH. TSH bildas i hypofysen och påverkar sköldkörteln att bilda hormonerna tyroxin och trijodtyronin, och provet kan enligt 1177 visa om sköldkörteln fungerar som den ska. Höga värden beror oftast på hypotyreos och låga värden oftast på hypertyreos. Vid utredning mäts halterna av sköldkörtelhormon tillsammans med TSH.

Järn och rastlösa ben

Rastlösa ben, på svenska även Willis-Ekboms sjukdom, beskrivs av 1177 som att det domnar, pirrar eller kryper i benen när du är stilla en längre tid. Det kan kännas på natten när du ligger i sängen och ska sova. Det är ofta just insomningen som blir lidande, och det är därför besväret hör hemma i en text om sömn.

1177 anger att bakomliggande orsaker kan vara järnbrist, njursvikt, diabetes, en reumatisk sjukdom eller annan sjukdom. Järnbrist står först i den uppräkningen, och det är den av dem som ett vanligt blodprov fångar mest direkt.

Ferritin är värdet som används för att bedöma järnförrådet. Internetmedicin beskriver att S-ferritin speglar kroppens järndepåer. Det finns en fallgrop värd att känna till: ferritin stiger vid inflammation, och internetmedicin skriver att ett normalt ferritin kan vara förenligt med järnbrist. Därför bedöms ferritin tillsammans med transferrinmättnad och CRP, inte ensamt.

Har du de här besvären i benen anger 1177 att du ska kontakta en vårdcentral om de är svåra att lindra själv. Järnbehandling är en läkarbedömning, inte något du sätter in på ett provsvar.

Andningsuppehåll syns inte i blodet

Sömnapné innebär enligt 1177 att du får korta, upprepade andningsuppehåll när du sover, och att det beror på att luftstrupen täpps till, till exempel om tungan faller bakåt i svalget. Symtomen som anges är att du är extra trött på morgonen när du vaknar, att du är trött på dagarna, och att du snarkar.

Det här är den vanliga förklaringen som ett blodprov aldrig kan ge dig. Andningsuppehåll under natten mäts genom att andningen registreras medan du sover.

1177 anger vägen. Kontakta en vårdcentral om du vet att du snarkar och känner dig trött på dagarna. Läkaren avgör om du behöver undersökas på fler sätt, och då kan du få en remiss för en sömnutredning på ett sömnlaboratorium. Mätning av andningen visar om du har andningsuppehåll när du sover. Med en polysomnografi får läkaren information om hur du sover under en natt.

Behandling finns. 1177 beskriver CPAP, som blåser in en svag luftström i halsen genom en mask så att andningsvägarna hålls öppna, och apnébettskena, som drar fram underkäken och förhindrar att tungan faller bakåt.

Det mesta står inte i provsvaret

1177 räknar upp orsakerna till sömnsvårigheter, och listan är lång: ljud i omgivningen, oro och ångest, mardrömmar, besvär med andningen, täta toalettbesök, hormonella besvär, alkohol, nikotin och koffein, snarkning och sömnapné, sjukdomar som hjärtsvikt, stroke, demens, Willis-Ekboms syndrom och Parkinsons sjukdom, långvarig smärta, psykiska besvär som utmattningssyndrom, depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom, samt adhd och autism.

Räkna själv hur många av dem ett blodprov mäter. Sköldkörteln och järnstatus finns med indirekt. Resten av listan gör det inte.

1177 beskriver sömnsvårigheter som att det tar minst 45 minuter att somna på kvällen, att du vaknar en eller flera gånger under natten och har svårt att somna om, eller att du vaknar för tidigt på morgonen innan du är utsövd. Vid långvariga besvär är kognitiv beteendeterapi den behandling som rekommenderas i första hand. Hänger besvären ihop med stress är det enligt 1177 viktigt att göra något åt det som orsakar stressen.

1177 anger också när det är dags att söka: om du har besvär med sömnen som inte blir bättre trots att du gjort förändringar för att sova bättre.

Vad ett normalt svar ger dig

Ett blodprov vid sömnbesvär gör en avgränsad sak. Det kan visa om sköldkörteln arbetar för fort eller för långsamt, och om järnförrådet är tömt. Båda tillstånden går att behandla, och båda kan pågå tyst i månader innan de märks.

Det kan inte visa om du har andningsuppehåll, om stressen håller dig vaken, eller om sömnen har spårat ur av vanor som byggts upp under lång tid. Ett prov ställer heller ingen diagnos på egen hand. Det ger värden som ska läsas ihop med hur du mår.

Ett normalt provsvar är också ett svar. Det betyder att de mätbara förklaringarna är avklarade och att frågan flyttar sig till sådant som utreds på annat sätt. För en del är det en lättnad. För andra är det utgångspunkten för ett samtal på vårdcentralen om andning, stress eller vanor.

Artikeln är allmän hälsoinformation, inte medicinsk rådgivning och inte en bedömning av dina värden. Vid symtom eller oro, kontakta vården.